Kategoriarkiv: Kiropraktik

Legitimerad kiropraktor

Legitimation utfärdas av Socialstyrelsen och fordrar att man genomgått godkänd utbildning. För närvarande är legitimationsyrkena apotekare, arbetsterapeut, audionom, barnmorska, biomedicinsk analytiker, dietist, kiropraktor, logoped, läkare, naprapat, optiker, ortopedingenjör, psykolog, psykoterapeut, receptarie, röntgensjuksköterska, sjukgymnast, sjukhusfysiker, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare.

Legitimation innebär ett samhälleligt förtroende och erkännande; patienten skall kunna lita på att den legitimerade har såväl ett kvalificerat yrkeskunnande grundat på vetenskap och beprövad erfarenhet som ett gott omdöme och förmåga att fatta etiskt grundade beslut.

Då det kan konstateras eller befaras att en legitimerad yrkesutövare inte längre har den för legitimation erforderliga kunskapsnivån kan yrkesutövaren delegitimeras; beslutet fattas av Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Legitimationen är som regel odelbar och ger en generell behörighet att utöva ett visst yrke. Några undantag finns dock; en läkare kan t.ex. bli av med rätten att förskriva narkotika.

När ska man gå till en kiropraktor?

De flesta vet säkert att kiropraktorer finns, men vet man egentligen när det är en god idé att uppsöka en kiropraktor?

Kiropraktorer är utbildade för att behandla åkommor i leder och muskler i hela kroppen hos barn, ungdomar och äldre. Många förknippar kiropraktik med ryggsmärtor, men det är bara en liten del av det åkommor som kan behandlas.

Nedan listas situationer där det kan vara lämpligt att gå till kiropraktor:

  • Ryggsmärta eller nackspärr
  • Smärta i ländryggen eller nacken
  • Smärta i ben eller armar
  • Diskbråckssymtom
  • Stelhet i armar eller ben
  • Huvudvärk och migrän
  • Vid whiplashsymtom
  • Käksmärta
  • Ont i axlarna
  • Tennisarm, golfarmbåge eller musarm
  • Smärta i handleden
  • Domningar eller stickningar i fingrar
  • Fot – knä – eller hofteledsproblem
  • Domningar eller stickningar i fötter eller ben
  • Andningsrelaterad smärta
  • Kolik
  • Rastlöst eller gråtande barn

Orsaken till de nämnda symptomen ligger naturligtvis inte alltid i leder och muskler. I dessa fall ska kiropraktorn vägleda den enskilde patienten till hälso-och sjukvården så att denne kan få rätt behandling så snabbt som möjligt.

Bakgrunden till att denna differentiering ligger i ett 5-årigt universitetsutbildning, där kiropraktorer läser tillsammans med läkarstudenter en stor del av tiden.

Tillsammans med läkare och tandläkare är kiropraktorer de enda terapeuter, där människor kan komma in från gatan utan remiss, få en diagnos och då behandlas.

Det ger patienten möjlighet till snabb och effektiv kiropraktisk behandling mot deras problem och en försäkran om att hänvisas till rätt vårdinstans om en kiropraktisk behandling inte skulle hjälpa.

Vad är kiropraktik och vad gör en kiropraktor?

Kiropraktikens ursprung
Ordet kiropraktik är av grekiskt ursprung och betyder ”behandling för hand.” Kiropraktiska behandlingar har i årtusenden varit kända som en del av folkmedicinen i många kulturer.

Kiropraktiken utgår ifrån föreställningen att förhållandet mellan kroppens struktur och funktion är viktigt för hälsan. Kiropraktikens grundare anses vara amerikanen Daniel David Palmer (1845–1913).

Metoden har från USA spritts över hela världen, och utbildningsanstalter finns i ett flertal länder. I Sverige infördes 1989 möjlighet för kiropraktorer med godkänd utbildning att tilldelas legitimation. Sådan utbildning kunde då fås enbart utomlands. Utbildningen vid Skandinaviska kiropraktorhögskolan i Solna godkändes 1998 som legitimationsgrundande, vilket medförde att det dessförinnan blygsamma antalet legitimerade kiropraktorer snabbt ökade för att vid utgången av 2001 vara drygt 400. Legitimation medför skyldighet att under Socialstyrelsens tillsyn arbeta efter vetenskap och beprövad erfarenhet. Kiropraktorer hör därmed inte till alternativmedicinen, med undantag av dem som inte sökt eller inte beviljats legitimation.

Vad är kiropraktik?
Kiropraktik är läran om och behandling av vissa funktionella störningar och smärttillstånd i människans rörelseapparat, främst i leder och muskler, med hjälp av en speciell justeringsteknik. Med hjälp av behandlingen kan förskjutningar i leder korrigeras, muskelfästen avlastas och felställningar i kotpelaren åtgärdas. Målet är att uppnå normal rörlighet.

Vad gör en kiropraktor?
Kiropraktorer behandlar åkommor som nackspärr, huvudvärk, ryggskott och ischias. Även andra, mer diffusa problem, t.ex. utstrålande smärta och domningar i armar och händer, kan behandlas.

Vid de tillfällen en kiropraktiskt behandling inte anses hjälpa är det kiropraktorns uppgift att hänvisa patienten till rätt instans. Det behövs ingen remiss för ett besök hos en kiropraktor.

Alternativmedicin

Skillnaden mellan utövare av alternativ medicin och dem som är verksamma inom den etablerade hälso- och sjukvården framgår avlagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998: 531; LYHS). Legitimerade yrkesutövare och deras medhjälpare utgör en del av hälso- och sjukvårdspersonalen och står under tillsyn av Socialstyrelsen. Detta medför att de är skyldiga att utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Som bekräftats av rättsfall innebär detta att sådana yrkesutövare inte får använda sig av alternativmedicinska metoder, vare sig i kombination med etablerade metoder eller i separat verksamhet. Därav följer t.ex. att en naprapat eller en kiropraktor som erhållit legitimation inte kan vara verksam inom alternativ medicin. Bestämmelsen om vetenskap och beprövad erfarenhet finns även i hälso- och sjukvårdslagen och är därmed bindande också för vårdgivare, dvs. landsting och privata sjukvårdsutövare.

Till skillnad från alternativmedicinare är legitimerade yrkesutövare momsbefriade. De senare har även möjlighet att få tillgång till det offentliga ersättningssystemet (vårdersättning); förutsättningen är att landstinget tecknat avtal med utövaren.

LYHS 4 kap. preciserar begränsningar i rätten att vidta vissa hälso- och sjukvårdande åtgärder. Kapitlet har ersatt den tidigare s.k. kvacksalverilagen. Kapitlet gäller personer som inte utgör en del av hälso- och sjukvårdspersonalen men som yrkesmässigt undersöker hälsotillstånd och behandlar för sjukdom eller därmed jämförliga tillstånd. Bestämmelserna avser alltså utövare av alternativmedicin. Begränsningarna innebär förbud mot att behandla anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar, cancer, diabetes, epilepsi eller sjukliga tillstånd i samband med graviditet eller förlossning. Vidare får behandling inte ske under allmän eller lokal bedövning eller under hypnos. Radiologiska metoder får inte användas. Skriftliga råd och anvisningar får inte ges utan att utövaren personligen undersökt den berörda personen. Kontaktlinser får inte utprovas eller tillhandahållas. Barn under 8 år får inte undersökas eller behandlas.

Befolkningarna i Europa och USA har i flera undersökningar visat en positiv inställning till alternativmedicinen. I Sverige redovisade alternativmedicinkommittén under 1980-talet att omkring en fjärdedel av de intervjuade hade erfarenhet av alternativ behandling, varav nära hälften samtidigt erhöll läkarvård. Av de metoder som nu kvarstår inom alternativmedicinen visade sig homeopati, akupunktur och zonterapi vara de mest utnyttjade.

I Sverige och andra länder har bl.a. politiska initiativ tagits för att stimulera undersökningar av de alternativmedicinska metodernas effekter eller för att öka dessa metoders tillgänglighet inom eller utanför den etablerade sjukvården. I USA inrättades 1998 National Center for Complementary and Alternative Medicine som en ny enhet inom det federala forskningsinstitutet National Institutes of Health. Inom EU har parlamentet uttalat att EU-kommissionen bör verka för ett ökat erkännande av ”icke-konventionell medicin”. I Storbritannien m.fl. EU-länder ges statligt stöd till undervisning och forskning inom alternativ medicin. I Sverige har det i riksdagen och Landstingsförbundet motionerats om ökat stöd för alternativmedicinen, t.ex. i form av momsbefrielse eller systematisk samverkan med den etablerade hälso- och sjukvården. I vissa landsting har en politiker eller en grupp administratörer tilldelats uppgiften att bedöma den alternativmedicin som förekommer inom landstingets geografiska område, med tanke på eventuell nytta av att sprida kunskap om denna verksamhet bland egen personal m.m. Inom den akademiska sektorn finns framför allt två enheter vid Karolinska Institutet: Centrum för studier av komplementärmedicin och Osher centrum för integrativ medicin.

Flertalet företrädare för den etablerade hälso- och sjukvården i Sverige och andra länder anser att alternativmedicinens metoder skall bedömas på samma sätt som andra sjukvårdsmetoder, dvs. genom regelrätta kliniska prövningar som är inriktade bl.a. på att fastställa i vilken utsträckning påvisade behandlingseffekter kan tillskrivas placeboeffekt. Det ökade offentliga forskningsstödet medför att sådana prövningar nu sker i tilltagande omfattning. Resultaten kommer att avgöra om alternativmedicinska metoder utöver de ovan nämnda kommer att kunna användas inom den etablerade hälso- och sjukvården.

Alternativmedicinsk verksamhet förekommer också vid behandling av djur.

Myter om kiropraktik

Genom åren har det bildats ett antal myter om kiropraktik. De flesta myter saknar grund, men skapar oro och tvivel hos personer som är obekanta med kiropraktiska behandlingar.

Dessa några av de myter vi kommer att bemöta:
• Kiropraktiska justeringar gör ont
• Kiropraktiska justeringar är farliga
• Kiropraktorer saknar utbildning jämfört med läkare
• Kiropraktik är inte vetenskapligt
• Kiropraktisk vård är dyrt
• Kiropraktorer behandlar enbart ryggsmärtor

Kiropraktiska justeringar gör ont
Tvärtom. Många patienter upplever omedelbar lättnad efter sina behandlingar. De flesta ser fram emot deras kiropraktiska behandling. Hos patienter som lider av akuta anfall av rygg- eller nacksmärtor, så kan obehag upplevas av uppenbara skäl, men för de flesta patienter är behandlingen smärtfri.

Kiropraktiska justeringar är farliga
Kiropraktiska justeringar är mycket säkra när de utförs av kiropraktorer. Enligt en studie beställd av Ontario Ministry of Health i USA, är kiropraktiska justeringar är bland de säkraste behandlingarna för de flesta rygg-och nackbesvär.

Kiropraktiker saknar utbildning jämfört med läkare
Den utbildning som kiropraktorer går är mycket omfattande och krävande, liknande en läkarutbildning med undantag för farmakologi och kirurgi. I Sverige finns kiropraktorutbildning vid Skandinaviska kiropraktorhögskolan i Solna. Utbildningen är fem år lång och innehåller både teori och praktiktjänstgöring. Efter examen kan man få legitimation som kiropraktor utfärdad av Socialstyrelsen. För att antas krävs grundläggande behörighet för högskolestudier och särskild behörighet i matematik, fysik, kemi och biologi eller naturvetenskaplig baskurs på skolan.

Kiropraktik är inte vetenskapligt
Kiropraktiken håller på att bli etablerad inom den västerländska vården och arbetar parallellt eller integrerat med denna i många länder, däribland Sverige. I flertalet länder är det dock fortfarande ett kontroversiellt yrke med ena foten i alternativmedicinen och andra i manuell terapi. Kiropraktiken ingår numera i Världshälsoorganisationens organ för medicinsk vetenskap, CIOMS. Kritik har dock framförts med argumenten att det saknas vetenskapligt stöd och välgjorda studier för metoden. Det finns inte någon dokumenterad effekt på andra åkommor än muskeloskeletala besvär. Kiropraktikens behandlingsmetoder har stadig vetenskaplig grund för smärtor i nedre delen av ryggen. Det finns vetenskapligt stöd för effekt vid nackrelaterad huvudvärk och yrsel samt vissa smärtbesvär i extremiteter, men full konsensus råder ej om detta.

Kiropraktisk vård är dyrt
Forskning avfärdar tydligt denna myt. Kiropraktisk vård har konsekvent visat sig vara kostnadseffektivt i ett antal statliga och arbetsgivares studier. Exempelvis skulle det ge betydande kostnadsbesparingar om fler fall av ländryggsbesvär flyttades från läkare till kiropraktorer.

Kiropraktorer behandlar enbart ryggsmärtor
Vad du kanske inte är medveten om är kiropraktikens framgång i att behandla symptom som dysmenorré (smärtsamma menstruationer), magsår, migrän och öroninflammationer hos barn. Vi kan inte göra anspråk på att bota dessa symptom men många av dessa problem orsakas av störningar i nervsystemet som en följd av en spinal avvikelse. Genom att korrigera dessa spinala avvikelser har kiropraktisk vård hjälpt tusentals personer att övervinna dessa smärtor och återta kontrollen över sina liv.